Det är inte som att jag går ut i världen med något trasigt och utan något som representerar något tryggt. Sådana saker har jag lämnat i det där hemmet som jag aldrig har haft, det fanns inget där jag ville ta med mig ändå. För jag har aldrig haft något tryggt, men det är något som jag tänker bygga åt min alldeles egna familj. Jag har tänkt mig som att det bli tvärt om. Det slog mig inte att det fortfarande syns att jag kommer ifrån ett svart hål, jag tänker inte så mycket på det längre. Det är sant men det är också svårt att ändra. För mig så är det inte som att flyga ur boet, utan som att flyga till det boet som jag aldrig har haft. Och visst är det kanske tragiskt, och man kan inte flyga med silverskedar, men man kan hämta dem när allt har ordnat sig.
Det var som när den där dörren öppnade sig till räddningen och jag fick höra att jag hade grävt ett bo i det hjärtat jag hittade och jag svarade att det tror jag inte alls, jag har inte grävt något bo;
jag kom hem.
Och jag kommer och hämtar mina silverskedar snart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar