funderar..

1. gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer
2. uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering
3. uppvisar påtaglig osäkerhet och instabilitet i självbild och identitetskänsla
4. visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (till exempel slösaktighet, sexuell äventyrlighet, alkohol-, medicin- eller drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning, kaotisk livsstil).
5. uppvisar upprepat suicidalt beteende, suicidala gester, suicidhot, eller självskadande handlingar
6. är affektivt instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (till exempel intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar i några timmar och endast sällan längre än några få dagar)
7. känner en kronisk tomhetskänsla
8. uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser (till exempel ofta återkommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål)
9. har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller dissociativa symptom

Ja, 8:an kan jag iallafall inte hålla med på... Eller?

Jag har ingen kronisk tomhetskänsla heller. Jag har en kronisk alien. Min syster sa något om att det inte är hjärtat man har ont i, utan solar plexus. Ja, det är där det gör ont. Det känns lite som en alien. Eller kanske som en jättemuskelknut. Hela mitt solar plexus är en knut. Lite så. Eller så ÄR det en alien. Ibland är den i magen också, men mest i bröstkorgen. Så tomhetskänsla? Njää... Men om en alien är samma som tomhet så är det väl så. Jag kan tycka att min alien är något, det är alltså inte tomt där inne utan jag har liksom en parasit. Ibland vill den ha mat. Jaja, precis. Ibland är den jättehungrig. Jag skulle gärna kräkas bort den om det gick, men den liksom biter sig fast där inne. Ellen nä, den är fastvuxen, för jag vet på något sätt att den aldrig aldrig kommer komma ut. 

Fast min kille säger att den går över. Vart går den över undrar jag? Kan den ens gå? den har ju blivit buren av mig i hela sitt liv...