Igår gick det en film sent på kvällen på någon kanal som jag inte kommer ihåg. En svensk film! Och jag tyckte den var riktigt bra. det brukar jag inte tycka om svenska filmer. Den här var dock i särklass den bästa svenska film jag har sett på år. Den hette "Den man älskar". När jag surfade runt lite för att hitta någon bra recension att referera till så snubblade jag över den här av någon "Ville Gideon Sörman". Man kan läsa recensionen här. Själv tycker jag att Ville verkar vara ett litet CP. Han kan inte alls förstå Lenas val säger han. Han blir provocerad och upplever filmen som obehaglig.
Jag å andra sidan kan helt och hållet förstå Lenas val, hade jag suttit i samma situation hade jag gjort samma. Alla gånger.
Men det är okej, Ville blir frustrerad för att han helt enkelt inte vet bättre. Han kan inte sätta sig in i den situationen som regissören försöker skildra, vilket gör att han istället blir villrådig och illa till mods. Mellan raderna ser han ut att vara en sån som säger "Meh! Varför lämnar inte slagna kvinnor bara sina män? Kan de inte bara skärpa sig och sticka därifrån? VILL de bli slagna?" Om man läser någonstans i mitten så kan man tillochmed tolka det som att lilla Ville tycker att det är för lite knull för att han ska lyckas hålla intresset vid liv. Men nä. Nu ska vi inte hacka på Villepille.
Det jag ville göra från första början var att tipsa om den här fina filmen som definitivt är sevärd, enligt mig. Så var en pirat med smak och ladda ner den nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar