onsdag 22 september 2010
Jag är en surrealist, inte en sur realist.
Kroki är bra träning. Men det blir OÄNDLIGT tråkigt när man har det 3 timmar i sträck. Jag brukar lägga till saker så att det blir lite roligare.
....Nä. Nu skojade jag.
Jag gillar att teckna så verklighetstroget det bara går. Jag får ju rent utav ångest om det inte blir perfekt. Alla som känner mig väl vet att jag är perfektionist. På gränsen till sjukligt är det faktiskt och jag borde egentligen söka hjälp.
Vi har faktiskt den bästa krokin i världen. Våra tjocka tanter rider ibland in på gigantiska sköldpaddor och vissa har flugsvampar på ryggen. Timmarna bara flyger iväg och man önskar att det aldrig ska ta slut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar