måndag 27 september 2010

Brott och Staff.

När jag är inne på coop och handlar så råkar jag se att det är sånnadär burkar med oliver på rea, tre stycken för typ 36 kronor. JA tänker jag, jag vill ju ha fina burkar!(Det är JÄTTEfina burkar, de är liksom avlånga och de har inget märke på locket, och det är så det ska vara, man vill ju inte att det är någon ful logga där) Jag tänker att jag ska hälla över oliverna i plastburkar och diska ur burkarna och ta bort etiketten på dem. Det kommer bli så fint! Och sedan får jag hitta på vad jag kan använda dem till... Det finns så mycket man kan göra med fina glasburkar!
Men sen så blir jag sugen på apelsiner och så ser jag sånnadär runda, gula bollar som oftast brukar vara det som jag nyss nämnde och så plockar jag två. Sedan hämtar jag mina fiskbullar och mjölken och allt det där vanliga och så ställer jag mig i kassan.
Och i kassan sitter en sånndär nyanställd! Jag känner för nyanställda kassörskor(självklart enbart eftersom jag har varit en sådan själv) men jag brukar titta på kvittor efteråt då(också en sånndär sak som jag har lärt mig av egen erfarenhet) eftersom jag vet att man OFTA fuckar upp. Men jag vill inte titta på kvittot framför henne för det är ett jävulskt störningsmoment om man är kassörska (när man är nyanställd: "NEJ, måste hon titta! Jag tror att jag slog fel PLU på den där jävla frukten som jag inte kan komma ihåg namnet på, och blippade ketchupen kanske två gånger...?" Och när man är mer rutinerad: "VAD FAN ifrågasätter hon min kompetens för!? Kärringjävel, gå hem till dina kuponger och byt ut din kvällsläsning av harlekin-noveller mot mitt kvitto istället om du vill,men gör så att jag får slippa se din långa näsa här! JAG HAR GJORT RÄTT.") så jag går ut till cykeln och läser där istället.

Ja, och mycket riktigt så har hon gjort fel. Hon har inte dragit av rabatten på mina oliver, som hon alltså har tagit 40 kr för. Tre stycken olivburkar för 40 kr istället för 36. Först så får jag en sånndär hopplöshetskänsla i magen (livet är meningslöst och världen är svart och blöt och kall, döda mig nu) och sedan kommer jag på att jag bara har förlorat fyra kronor på hennes fel, och då är det ju faktiskt inte värt att krångla in i affären igen och påpeka det. Det tycker jag. Dessutom kan jag ta det. Jag är så pass rik (ooooooh, här coop, här har du fyra kronor, nej, jag behöver dem inte, jag är ju RIIIIK! Kyss mina fötter om du vill, varsågod varsågod) Och sedan ser jag lite längre ner på kvittot; BLODGRAPE 0,35 kg. WTF? Blodgrape? Jag kikar ner i min "apelsin"-påse. Ja, det ser då bannemej ut som blodgrape. FUUUUUUUUUUUU --- 
Nä. Har jag alltså köpt frukt utan att veta VAD det är för frukt jag köper! Jag känner mig som en sann idiot. Då stannar jag upp. Funderar lite. Och vad gör jag sen?
JO! Jag sätter mig på cykeln och cyklar hem! (leder cykeln över övergångsstället..)

För att: Jag förlorade 4 kronor på fail-kassörskan, det var ändå så lite så det gjorde inte så mycket. Men det var ett sånntdär störningsmoment som skulle ha gnagt lite under resten av dagen.
Då kom räddningen när jag plockade grapefrukt istället för apelsin, och då så kan man se de där fyra kronorna som ett straff för det. Och i och med det så slapp jag störa mig på att jag hade plockat fel frukt och varit en idiot, för det brottet hade jag ju sonat för genom de 4 kronorna! Alltså har jag balanserat ekvationen, ingen ångest för mig idag! JIHOOO = cykla hem.

(postskriptum reflektion: kristendom kanske är något för mig iallafall..)

Peace.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar