Men tänk om man vill bli kidnappad mot sin vilja?
Ja, det där är ju en annan sak.
Nu när jag läser andras historier på #prataomdet så märker jag att det finns ett mörkt hål här som man SKULLE kunna gräva i.
Ett hål med mycket barndom och varför.
Men en sak som jag vet är att gråsonen som man pratar om här, det som kan vara rätt och som kan vara fel, inte är så lätt. Om man vill bli tagen mot sin vilja. Det måste finnas ett slags consent. Om man gillar det här med att bli tvingad.
Jag har i hela mitt liv gått in för att inte vara offer. Jag kan vara allt utom offer. Jag kan tillochmed vara frivilligt offer. Jag kan spela offer. Men jag skulle aldrig vara offer för att jag inte kan något annat. Och jag känner igen det här som så många nämner, man får inte klaga för då gör man motparten till the badguy.
Och jag har velat skylla mig själv väldigt mycket. För allt är ju mitt fel. Jag gick med på det genom att bara låta det hända.
Så har jag tänkt.
Så har uppenbarligen väldigt många andra tänkt.
Det var något nytt för mig.
Jag vill ändå skilja på grå saker. Grå saker som jag har förtjänat och grå saker som jag gillar.
De förstnämnda håller på att ändra skepnad, lite långsamt, ju mer jag läser av vad andra har varit med om så märker jag att jag kanske inte förtjänade dem. Det kanske inte var mitt fel. Det kanske är grå saker som gick över gränsen. Vissa kan jag nog se ganska tydligt, andra finns i det där hålet jag nämnde innan. Någon gång ska de väl grävas upp och släppas ut.
På ett annat plan finns de grå sakerna som jag vill ha. Grå ögon. Kontraster. Mjukt och hårt. Ont och skönt. Allt och inget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar